Känner mig grymt sviken och besviken. Blir sur bara jag tänker på hur vissa behandlar folk...bland annat mig men mest hur dom behandlar mina vänner också.

Trött på att vänta och hoppas på att man en dag ska duga igen eller vara den där som kommer springandes. JAg kan förstå att man inte alltid ha tid för sina vänner men om man inte ens försöker då e de illa. Jag har t.ex haft svårt att svara i mobil o på sms direkt eller irnga när jag lovat...men så fort jag når personen som försökt ringa o messa så förklarar jag o ber om ursäkt.

Just nu känns de som jag utnyttjas o duger när jag andra VILL att jag ska duga. Finns i princip bara ett ställle jag trivs o där kan jag inte ens spendera så mycke tid som jag önskar.

jajja ska in i duschen nu. Puss o kram gummibanan!<333