Jag är så jävla pist off nu att jag snart går i bitar!! Jag vet inte vad det är med mig, men det känns som jag blivit sviken så in i helvete!!!
Patetiskt att tycka synd om sig själv jag vet....EMOOOOOO!!!! >.< men jag är bara så förbannat jävla pissigt trött på att alltid bli stucken i ryggen, på alltid vara den som går runt och ler fast man igentligen mår så in i helvete dåligt att man bara vill sjunka ner och sluta leva!! Men så lätt tänker jag fan inte ge upp!! OOOOOOH NEEEJ!!! GLÖM DET!!!
Jag kommer kämpa in till sista droppen och jag kommer snart inte ge fler chanser, jag kan vara en biatch om jag vill men jag tänker inte sjunka så lågt att jag går runt och klandrar alla andra. Fast lite trött e man på vissa men snälla ta inte åt dig för du vet ju inte om det är dig jag skriver om eller hur?
Det vore just snyggt om alla mina vänner skulle tro att det är dom jag skriver om.....det är väll bara det som fattas antar jag!

ÅÅÅÅÅÅÅH!!!! Jag är så jävla trött på att vänta, på att vara rädd, ledsen och ensam! Va Fan sitter felet kan man ju undra? Varför är jag så rastlös utan att vilja göra nått? Varför ser jag ingen glädja i att ha sommarlov? Varför vill jag inte ens träffa mina vänner? Jo för att jag väntar fortfarande på att såren ska läka, dom förjävligt djupa såren som bara smärtar och gör ont 24/7!!!!!!!!!!!!!!!!
GAAAAAAAAAAAAAH!!!!! SAVE ME PLEASE!!!!! >.<